Hospitalet

När du checkar in på Dahlströmska gården checkar du även in i historien. I alla skrymslen och vrår finns avtryck från de människor som levt i husen, spår som berättar om andra tider.

      

Norra byggnaden är ursprungligen en mangård från slutet av 1700-talet. Då fanns stall, ladugård, brygghus och magasin. Ägare var kamrer Johan Dahlström och kvar från hans tid finns bland annat två vindskamrar med stänkmålning och kakelugn att titta på.

1:a klassen vid Vadstena hospital 

På 1830-talet påbörjar gården en spännande förvandling. Kungliga Serafimerorden köper fastigheten för att utvidga Vadstena Hospital. Södra byggnaden uppförs av timmer från det gamla sädesmagasinet och de båda husen inreds för att få ”utrymme för wansinnige personer af de mera bildade folkklasserne”. Alltså ett dårhus för betalande patienter ur överklassen. Med sig hade man betjänter och rummen var tapetserade enligt senaste mode.

Planlösningen från sjukhustiden är intakt och kvar på rummen finns fortfarande fönster med järnspröjs och låsbara kakelugnar. På vinden finns en ådringsmålad isoleringscell bevarad och några av rummen har igensatta övervakningsluckor. Husen ger en fascinerande inblick i de privilegierades vårdmiljö, vilken idag kan uppfattas som ganska pittoresk med vackra, färgglada tapeter, trägolv och spegeldörrar.

Sjukhusverksamheten bedrevs ända in på 1950-talet innan tiderna förändrades… Nu är det din tur att ta del av atmosfären som har skapats under århundraden. Vi öppnar upp Dahlströmska gården för dig som också gillar gamla, vackra hus med en berättelse!

Tomt 99, Vadstena

På medeltida kartor var Tomt 99 en obebyggd fastighet, och liksom mycket annan mark i Vadstena ägdes den av klostret. På 1500-talet blev tomten privat och i slutet av 1700-talet hette ägaren kamrer Johan Dahlström. Här låg då en lantgård med ladugård, skäle, svinhus, kökshus och en manbyggning. Manbyggningen användes troligen som gäststuga, eftersom kamreren bodde på annat håll, och idag står den fortfarande kvar på sin ursprungsplats som den Norra flygeln. Ett högt sädesmagasin fanns på andra sidan gårdstunet och timret därifrån blev senare den Södra flygeln. Kanske är den stänkmålade dörren ute i korridoren en rest från magasinstiden.

1:a klassen betalande patienter

Redan tidigt hade man i Vadstena börjat vårda sinnessjuka och på 1820-talet expanderade verksamheten. Mer utrymme behövdes och Kungliga serafimerorden köpte denna fastighet för att inhysa ”wansinnige personer af de mera bildade folkklasserne”. Byggmästare Abraham Nyström anlitades för att anpassa de befintliga byggnaderna till sin nya användning och i tidens anda eftersträvades en symmetrisk lösning. Det var därför sädesmagasinet revs, flyttades och byggdes upp i ny tappning några meter åt nordväst. En ny gårdsbild skapades; den nyuppförda ekonomibyggnaden som en huvudbyggnad med sina två flyglar. Nästan 200 år senare står de tre husen fortfarande kvar på samma sätt.

År 1836 flyttade 13 betalande patienter in i 1:a klassen. Här väntade ett eget rum på varje intagen herre, fullt möblerat och med schablonmålade väggar. I bagaget hade de sitt privata sänglinne och två silverskedar för maten. I rum 5 i Södra flygeln finns exempel på de ursprungliga målningarna från den allra första sjukhustiden.

Norra flygeln var kuranstalt och den södra var konvalecentbyggning. Patienterna ansågs möjliga att bota och bedömdes bli friska efter ett par års behandling. En rejäl summa betalades för vård och uppehälle och till uppassning hade man betjänter. I Norra flygeln finns vaktrum utanför varje patientrum. Därifrån eldades kakelugnarna och de intagna herrarna övervakades. Alla kakelugnar kunde låsas med en speciell nyckel för att de sjuka inte skulle komma åt elden och många av de gamla, vackra luckorna med lås finns bevarade.

Lås och järngaller 

Även fönstren var låsta och låsen sitter fortfarande kvar i de gamla ytterbågarna. De är fullt användbara och syns som två metallbeslag med hål i. Rum 3 och 4 saknar fönsterlås eftersom de på 1800-talet inte användes som patientrum. Istället bildade de tillsammans ett enda stort rum som gemensamt användes för rekreation. Här spelade herrarna biljard och då behövdes tydligen inga lås. Vid renoveringen har rummen fått samma tapet för att minna om biljardrumstiden. Överljusfönstret i korridoren är också en rest från denna ursprungliga planlösning. Därigenom fick även den bortre änden av korridoren ljus. Något som var extra viktigt före den elektriska belysningen.

En annan spännande detalj på fönstren i patientrummen är järnen som förstärker träspröjsen i ytterbågen. Från början fanns grova, smidda järngaller men på 1860-talet togs dessa bort för att ersättas med förstärkningar som skulle vara mer ”osynlige” för patienterna.

Schablonmålning och tapeter

Schablonmålningarna fanns kvar till 1860-talet då tapeter tog vid, allt enligt tidens inredningsideal. Tapeterna byttes ganska ofta och följde modet så att patienterna hade det allra senaste. I vissa rum har elva lager hittats. Vid restaureringen på 1990-talet återställdes rummens forna proportioner genom att mittelbandlisterna som tagits ner på 1860-talet sattes tillbaka. Färgsättningen är gjord efter kulörer som skrapats fram och snickerierna är målade med linoljefärg och taken med limfärg. Nuvarande tapeter är från nya serier, framtagna efter gamla mönster. Exempel på de tidigare tapeterna finns sparade på några ställen och rester hänger också i korridoren. Det var praktfulla mönster med starka färger som präglade inredningen!

Restaurering och byggnadsminnesförklaring

Betalande patienter fanns kvar i ”klassen” fram till 1950-talet då de flyttades till nya Birgittas sjukhus. Husen kom att användas till personalbostäder och förråd, sedan blev de lämnade tomma. På 1980-talet ägdes fastigheten av Mariadöttrarna som hade verkstäder och sovrum i Södra flygeln. Vatten och avlopp saknades och husen var mycket nergångna. För att rädda byggnaderna åt framtiden köptes fastigheten 1997 av ett engagerat par. De ägnade sedan tio år åt en omfattande restaurering och det är därför vi kan visa upp husen med sina välbevarade detaljer. 2008 köptes fastigheten av systrarna Kajsa och Ylva Langeby som tog vid i restaureringsarbetet och 2009 kunde Dahlströmska gårdens södra byggnad öppna som rum & frukost. Precis vid årsskiftet 2012/2013 kom beskedet att fastigheten blivit byggnadsminnesförklarad, ett resultat av de gemensamma insatserna! Samma år som även den norra byggnaden var inflyttningsklar för boendets gäster. Fastigheten ägs och vårdas idag av systrarnas bolag Dahlströmska gården AB.

 

Comments are closed